Haukijärvi var 1540 bara ett enstaka hemman. Senare delades det itu. När folkskolan startade 1898 började namnet så småningom betyda det området, som skickade elever till skolan. Likadant var det med posten, som började fungera 1901 i byn. Nuförtiden räknar man till Haukijärvi by skogar och åkrar, som för två hundra år sedan hörde till Heinijärvi, Herttuala, Kalkunmäki, Kyröspohja, Parila och Pukara byars hemman.
Det viktigaste hemmanet - senare en herrgård - var Pakkanen. I början av 1900-talet fanns det sex eller sju andra hemman i byn. De flesta människorna var torpare och backstuguhjon eller arbetade som drängar och pigor.
I början av 1900-talet var tiden inne för stora ändringar i det gamla landbrukssamhället med torpare och backstugufolk. Många unga människor flyttade till industristäder, speciellt till Tammerfors. Några emigrerade till USA och Kanada. Arbetarföreningen grundades. Efter de tragiska händelserna i inbördeskriget 1918 fick torpare köpa sina åkrar. Många nya gårdar grundades i Haukijärvi i 1920-talet. Efter andra världskriget måste det karelska folket lämna sina hembygder. Cirka 30 karelska familjer kom till Haukijärvi.
I 1940- och 1950-talet var Haukijärvi ett ställe med mycket liv och händelser. Där fanns folkskolan och posten, föreningar och sportklubbar fungerade och organiserade dans och bio, hästar tävlade på isen. Butiken, cafeterian och bussar tjänade folk. Många nya hus bygdes. Ett par föreningar är fortvarande aktiva och lyckligtvis har de flesta hus invånare.
Hemman och hus presenteras på dessa sidor genom att följa vägar. Haukijärventie - nu en smal väg - var en gång huvudvägen till Åbo och till Österbotten. Du hittar lätt också andra vägar på kartor. Titta först på de kartor, som finns på sidorna. Längs Haukijärventie kan man även gå med Google street wiew.
Vi kan tyvärr inte översätta alla texter på svenska. Men det går bra att fråga om detaljer genom att skicka e-mail till
